Självdiagnos: riskhantering i projekt

1. Projektets mål, framgångskriterier och viktigaste antaganden är tydligt definierade.

2. Det finns beslutade kriterier för vilka risker projektet kan acceptera och vilka som ska eskaleras.

3. Styrgruppen behandlar större risker som beslutspunkter, inte enbart som information.

4. Riskbilden påverkar projektets omfattning, tidplan, anskaffning och prioriteringar.

5. Riskhanteringen är proportionerlig mot projektets komplexitet, värde och konsekvenser.

6. Varje väsentlig risk har en namngiven riskägare med tillräckligt mandat.

7. Riskägare och ansvarig för den praktiska riskåtgärden skiljs åt när det behövs.

8. Projektledare, beställare och styrgrupp har tydliga och förstådda roller i riskarbetet.

9. Risker i beroenden till verksamhet, leverantörer och andra projekt har tydliga ägare.

10. Det finns en fungerande och tidsatt väg för eskalering när projektets mandat inte räcker.

11. Risker formuleras med tydlig orsak, möjlig händelse och konkret konsekvens.

12. Riskidentifiering genomförs återkommande och vid större beslut eller förändringar.

13. Risker, problem, antaganden och beslut hålls isär men kan följas i ett sammanhang.

14. Ändringar i omfattning bedöms utifrån påverkan på risk, kostnad, tid och nytta.

15. Erfarenheter från inträffade risker och tidigare projekt används för att förbättra arbetssättet.

16. Projektet har en gemensam, aktuell och spårbar källa för riskinformationen.

17. Riskbedömningar stöds av relevanta fakta och dokumenterade antaganden.

18. Tidiga indikatorer används för risker där utvecklingen kan upptäckas innan konsekvensen inträffar.

19. Projektets rapportering visar förändringar i exponering och inte bara aktuella riskpoäng.

20. Känslig riskinformation hanteras med rätt behörighet utan att viktiga beslut försvåras.

21. Projektet bedömer sannolik kostnads- och tidspåverkan för de mest väsentliga riskerna.

22. Reserver och marginaler bygger på projektets faktiska osäkerheter och kan förklaras.

23. Riskåtgärder prioriteras utifrån förväntad riskreduktion, kostnad och genomförbarhet.

24. Kvarvarande risk efter beslutad åtgärd redovisas och accepteras av rätt nivå.

25. Projektets nyttor och verksamhetseffekter ingår i riskbedömningen, inte bara leveransen.

26. Beslutade riskåtgärder har resurser, ansvarig och en realistisk tidsgräns.

27. Genomförandet av riskåtgärder följs tills deras effekt har verifierats.

28. Nya risker och oönskade bieffekter bedöms när större åtgärder genomförs.

29. Projektklimatet gör det möjligt att rapportera osäkerhet och dåliga nyheter tidigt.

30. Projektet kan snabbt omprioritera när riskbilden förändras väsentligt.